- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
77

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag tyckte, att somliga hade kluta’ ut sej för
mycke. Jag såg pressis detsamma, som man kan
si öfverallt, att det är menniskor, som är så
enfaldiga, så dom tror, att om man klär sig i
storståtliga och granna kläder, så blir man så mycke
mer värderad. Snygga och prydliga ska’ kläderna
vara; men så ska’ dom väl också lite passa ihop
me’ menniskans utseende. När en tös med ett
simpelt, alldagligt, bredt ansigte, planterar på
hjessan en den ståtligaste hatt med de grannaste
blommor så är ’e riktit synd om’na. För si, det
blir ett så gräslit afbrott mellan den granna
hatten och det simpla ansigtet. Om inte hatten vore
så grann, så skulle inte ansigtet vara så fult. Om
hatten såg lite lugnare och blygsammare ut, så
skulle ansigtet se bättre ut. Kom ihåg de’, nu,
kära flickor, ni, som vet me’ er, att ni är
felaktiga! Jan Olson vill icke, att ni ska se tarfligare ut,
än ni är, kan ni väl begripa.

Men, som sagdt var, vi är nu i Amerika, der
allting är märkvärdit. Och om det är frågan om
att annonsera sej och visa, att man fins till här i
lifve, så är ’e, förstås, bäst å klä sej, så det lyser
långa vägar.

Det var ett vådligt spektakel, som hände mej,
innan jag kom ut ur den dera salen.

Vänta, så ska’ ni få höra!

Efter konserten så skulle det bli bal. Dom
höll just på å flytta unnan stolarna, och jag stod
som bäst å gjorde mina obsalvationer, då de’ kom
en hoper flickor fram te mej, och en af dom sa:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free