Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Well, när vi hade ätit och pratat och smilat
och låtit prosten och prostinnan titta på oss, så
att dom inte skulle glömma bort, hvilka som hade
varit så schangtila och gifvit dom klockan, så
blef det ändtligen att gå sin väg. Jag vänta, jag,
tils att dom andra hade bocka sej, och så gick
jag fram till husfrun och sa’:
“Goa prostinnan, ursäkta, att vi var så oförskämda
och skojade till oss en supper på den här
klockaffären! Jag ska’ då allri mer tigga om
undfägnad på de’ här vise’, de’ vill jag lofva frun.”
Men gumman var go utaf sej, hon, förstås,
och sa’, att det var pressis, som de’ skulle vara.
Well, när som hela hopen hade kommit ut
på gatan och stod der i månskenet för att skiljas
åt, så vare jag, som hof upp min röst och höll
en gudelig predikan till dom, alldeles som
Johannes Döparen till Jerusalems invånare:
“Hör ni, era klockskojare,” sa’ jag, “har ni
alldeles glömt kristendomen, som ni hade me’ er
från Sveden, eftersom ni öfverlemnar eder åt sådan
här ogudlighet? I skriften står det skrifvet, att
man inte ska’ låta sin venstra hand veta, hva’ den
högra gör, och de’ vill säja, att man ska’ ge gåfvan
på ett så enkelt och enfaldigt sätt, att det
inte är det minsta ståtlighet och märkvärdighet
och sjelfberöm i hela tillställningen. Men när ni
kommer me’ en fattig klocka och ger kyrkherrn
för allt knog och bråk, som han har me’ er, så, i
stället för att anspråkslöst ge honom uret och så
skynda er bort, slår ni er ner i rummena och
pratar och glinar och väntar på att få en portion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
