Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höra, hur det stod till i den här märkvärdiga
staden, och derför så fick jag lof te å tala me’
honom också.
Nu börja smålänningen te å smila å sa’:
“Ja, du har då tagit dej en go jobb, som gnor
omkring på detta hära viset, och gör dej hemma
öfverallt. Du var mej en kilig pojke. Det syns,
att du är ifrån Kil. Sitt ner, få vi språka en
stund.”
Jag satt mej jag, förstås, å så sa’ jag:
“Nå Kalle, hur knallar det för dej?”
Då talte’n om för mej, att han hade vurri ett
år i Amerika, och att det var det uslaste lif, han
nånsin haft.
I Sveden så arbeta’ han på Forsbacka jernbruk
i Gestrikland, och när han kom hit, så fick
han plats i en Rolling Mill, der dom valsar jern.
Det gick bra för’n några veckor, men så rätt som
det var, så stoppade arbetet för en tid, ty bolaget
ville inte tillverka mer, än som gick åt. Men
han och familjen fick lof å lefva, och derför hörde
han sej om, för att få arbeta i nån annan verkstad,
men det gick inte.
Och så, hur det var, så hade han på någe
sätt förkylt sej, och han fick en svår reumatism
i ryggen och höfterna, så att, när arbetet i millan
återupptogs, så var’e omöjligt för honom att
arbeta.
Och på det der viset hade han nu fått hålla
sej hemma och sitta som en odugling, utan att
kunna förtjena brödet åt sej och familjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
