Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dom var mycke dann i honom. Och pastorn
måste nu tala om för dom, hur det stod till
med den familjen och den familjen och den
familjen. Och så talade han om hur församlingen
hade gått framåt, och hur byn hade gått framåt,
och om årsväxten och om en ny jernväg, som
höll på att anläggas och om ett nytt skolhus,
som höll på att byggas.
Svensson och moran hans satt med öppna
munnar och drack in hvartendaste ord, som
pastorn sa’. För dom hade varit med, när O.
anlades; och då var det inte att undra på, att de
intresserade sej för allting, som angick platsen.
Och så skickade de med pastorn en hel mängd
helsningar till gamla bekanta.
Rätt som det var, så vände sej Anders
Svensson till mej och sa’:
“Hur är det med dig, Jan, eftersom du är så
tystlåten af dig?”
Då sa’ jag, som sanningen var:
“Folk först, och annat se’n.”
“Ja, du är smarter, du, som alltid,” sa’
Anders.
“Jag tror, mr. Olson slår sej på artigheter,” sa’
pastorn.
“Ja,” sa’ jag, “höflig har jag alltid varit ända
sedan min födelse. Mor min sa’ allti åt mej, att med
höflighet och godt skick kommer man långt här i
verlden.”
“Det är bra, det är bra,” sa’ pastorn, “och
derför vill jag nu tacka mrs. Svensson för den sköna
välfägnaden, ty nu få vi lof att begifva oss af.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
