Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björnkräket kröp ut på en grof gren, som befann
sig ett par alnar under mig. Han höjde hufvudet,
så mycket han kunde, emot mig, visade tänderna
och gaf mig ilskna blickar.
Kamraten X. skrek åt mej att bara hålla mej
qvar så länge som möjligt, så skulle det nog bli
någon råd.
Men inte kunde jag ligga timtal heller på den
der grenen. Det var inte så godt att hålla sej
fast, så att man inte tog öfverbalansen. Och det
värsta var, att jag tyckte, att det liksom litet
smått knakade i grenen.
“Här får det lof att ske nånting,” tänkte
jag.
Jag tittade hela tiden på björnen och kom
att fästa mig vid hans arga ögon. Hastigt gick
det upp ett ljus för mig.
Försigtigt trefvade jag med högra handen ned
i väskan, öppnade den der struten jag talte om,
grep omkring den och drog ut den.
Och så sträckte jag ned handen, så långt jag
kunde, öfver björnhufvudet.
“Här, nalle,” sa’ jag, “ska’ du få smaka på
Ljunglöfs rappe.”
Och så vände jag opp och ner på struten.
Nu blef det lif i björnkroppen. Det blef ett
vådligt fnysande och brummande och ristande,
och ögonblicket derefter släppte nalle sitt tag och
damp rätt ner i backen. Och der snodde han
omkring som en tosing.
Jag visste, att björnen för tilfället inte kunde
se nånting, och derför äntrade jag qvickt ner till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
