- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
215

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och när jag till sist hade stält min väska
tillbaka i soffhörnet, lade jag mig ned igen, sa’ god
natt åt de fnittrande passagerarne och insomnade,
hjertligen nöjd och belåten.

Dagen derpå kände jag på förmiddagen, der
jag satt på min bänk, något hårdt föremål
skrubba emot mina öron. Jag sneglade åt ena sidan
och såg der en stor, grof karstöfvel. Jag
sneglade åt andra sidan och såg der samma sak. Jag
steg opp för att se, hvar stöflarne kom ifrån; och
då såg jag, att bakom mig satt en karsloker, som
hade lagt upp sina båda skänkar på ryggstödet af
min bänk.

“Hör nu, herrn,” sa’ jag honom på engelska,
“ni behöfver inte med era fötter stödja min
hufvudknopp, för den håller sig upprätt ändå.”

Men han endast flinade morskt och lät sina
gödselluktande klöfvar ligga, der dom låg. Då tog
jag opp ur en ficka en stor blank, Eskilstuna-fällknif,
öppnade den helt lugnt och sade, att hans
byxor behöfde jemnas litet i kanten. Jag skulle
just ta tag i byxan och skära af en slamsa, då den
lufvern drog benen åt sej.

“That’s right,” sa’ jag, “you better mind Jan
Olsons pockets.”

Och sedan akta han sig för att begagna mitt
ryggstöd till fotapall.

Annars så tillbragte jag tiden med att gå
omkring och sällskapa med folket i vagnen. Det
var ett par svenska farmare der, och de hyllade
sig genast till mig, och vi språkade om allt
möjligt och hade mycket trefligt tillsammans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free