Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saken och reste min väg, så blef jag tvingad att
vända om på vägen.
Å maj, ett sånt väsen det var! Dear me, hur
jag förföljdes! Hur dom skrek och skränade
efter mej! Det var en jagt, som kunde heta duga,
när femhundra indianer jagade efter Jan Olson på
Dakotaprärien.
Hade jag bara haft litet mer försprång, så
skulle dom ha fått lång näsa. Som det nu var,
så knepo de mig. Jag får väl lof att specificera
saken en smula. Hör på, så ska’ ni få höra!
Som sagdt var, när jag hade varit här ett par
månader, så tyckte jag, att jag hade studerat
folket tillräckligt och att jag kände alla deras
egenheter och finurligheter. Och jag sa’, som sanningen
var, åt dem, jag, att nu skulle jag taga ett sörgelit
farväl och resa tillbaka till de östra länderna.
Då sa’ siouxarne, att det blir inga bullar af, ty
den store anden hade sändt mej dit att vara deras
medicinmenniska, och jag hade att stanna,
antingen jag ville eller inte. Och när de sade på
det sättet, så sågo de så barska och bestämda ut,
att jag tänkte, att här osar det hett.
Och indianqvinnorna, ja si när de hörde att
jag skulle resa min väg, så kommo de omkring
mig i en hop och gnälde och bad mej, att jag
för allanste del skulle stanna, för det hade aldrig
varit så roligt, som sedan jag kom hit. De sade,
att det hade farit in en mera mensklig ande i
indiankararne, sedan jag vistades ibland dem.
Hvad skulle jag nu göra? Jag var riktigt yr
i hufvudet och funderade både hit och dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
