- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
252

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skulle jag resa eller skulle jag stanna? Nar jag hade
gått till hvila, så låg jag och funderade öfver
saken.

Om inte indianerna hade varit så morska och
sagt, att jag måste stanna, antingen jag ville
eller icke, så hade jag kanske låtit beveka mig af
qvinfolkens, särskildt flickornas böner att stanna.
Men nu tänkte jag, att jag skall visa de här
röllingarne, att jag är min egen herre. Tror dom
kanske, att jag skall stanna här till döddagar?
Har inte jag annat att tänka på och att lefva för
än de här råa siouxarne? Nej, nu har jag nog
utaf dem, och nu skall jag resa, antingen dom
vill det eller inte.

Något öfver midnatt, då alla lågo i sin bästa
sömn, steg jag upp från mitt hviloläger och
gjorde mig i ordning för resan. Jag rullade ihop min
filt och reskappa till en rulle, spände bärremmarne
deromkring och hängde byltet öfver axeln,
så att det dinglade på ryggen. Min resväska med
kikarn och andra små tillbehör hängde jag också
öfver axeln. En half limpa, som låg på en bänk,
stoppade jag i väskan.

Derefter tog jag sadeln och betslet, som låg
i ett hörn, och gick ut ur tältet. Min indianhäst,
som ni mins att jag fick af en ranchman, för det
att jag talte om för honom, att man kan spränga
sönder ormar med snus, var tjudrad ett litet
stycke från mitt tält. Jag gick fram till min snälla
pålle, smekte honom på nosen, gaf honom en sockerbit,
satte betslet på honom och spände fast
sadeln. Sedan löste jag hästen och sa’ åt honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free