Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt mitt språk, så flinar jag åt deras och frågar:
“Where do you come from?”
Jag har varit i New York ett par dagar och
haft tillfälle att se ett och annat af de
konstigheter, som här finnas. Jag har både promenerat och
åkt öfver den förfärligt stora hängbron mellan
New York och Brooklyn, och maken till brygga
har jag aldrig sett förr. Jag har farit fram och
tillbaka på New Yorks pelarbanor, der man åker
i luften i stället för på gatan.
Och så har jag varit ut till Ellis Island, der
emigranterna numera landstiga i stället för i Castle
Garden. Det var riktigt trefligt att komma dit ut
och påminnas om hvad jag sjelf upplefde för ett
år sedan, då jag fördes som ett villande får från
fartyget in i det stora skjulet, som kallas för
Castle Garden, och der det var alldeles svart af
invandrare, som yra sprungo omkring liksom
kossorna, när de bli skrämda af ett lokomotiv.
Well, som sagdt var, så for jag ut och gjorde
en titt i den nya emigrantstationen på Ellis
Island, och det var ganska lifliga taflor, jag der
skådade. Jag sökte förstås upp svenskarne, och der
fann jag dem, hela raden, en massa duktiga
pojkar och jäntor och äfven gubbar och gummor.
Jag gick omkring till dem och sa,’ att jag var
Jan Olson från Kil, och helsade dem välkomna
till Amerika och bad dem att inte vara ledsna
utan spotta i näfvarne och ta friska tag, så skulle
det gå bra för dem. Och så berättade jag historier
för dem om hur det är i det här contryt.
Småbarnen pjollrade jag med och gaf dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
