Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På kyrkomötet, som hållits här, var det en
treflig prest, som hette Olof Olsson. Han är
vermlänning och doktor och president och skrifvare
och jag vet inte hva’ allt för nånting. Han
var här tillsammans med de första nybyggarne och
var på samma gång både bonde och prest. Om
söndagarne hade han prestaskruden på sig, men
om hvardagarne knallade han omkring på åkrarne
i simpla kläder och en skröpliger hatt, så att den,
som inte kände honom, aldrig kunde tro, att det
var en högtlärd man och själasörjare.
Kom så en dag en främling gångandes för att
si, om han kunde få sej en jobb i Lindsborg. Ute
på fältet träffade han pastor Olsson i nersmorda
arbetskläder. Främlingen gick fram till honom
och frågade:
“Kan han säje mej, hvär jag kan träffe pastor
Olsson ?”
“Ja, det ska’ välan väre jag, det,” sa’ Olle.
Si, det var en kar med rätta presthumöret!
Han var saktmodig och gemen. Han var inte säker
på, om han var prest eller inte; så lik folket
var han.
Jag träffade honom på prestmötet och blef
bekant med honom. Nu, förstås, går han finare
klädd, för han är president i Rock Island. Men
likafullt så är han ödmjuker och snäll med det
simpla folket. Och han är inte dum för det, utan
han har ögonen me’ sej och är klok, så det
förslår. De, som göra minsta väsen af sej, äro ofta
de knipslugaste. Jag hade ett roligt samtal med
honom. Han berättade för mej om Amerika, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
