Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgmästare. Men min glädje skulle snart
förvandlas i sorg.
Saken var den, att när jag red öfver Clark
street-bryggan, inträffade en mycket sorglig
händelse. Af någon orsak, som jag inte kan
förklara, sparkade åsnan bakut med en hiskelig kraft.
Och hur gick det med mej, tror ni? Jo, jag
slungades utanför broskranket och föll pladask
ner i den smutsiga Chicago-floden. Jag gick
halfvägs ner till botten, men kom upp igen.
När jag kom upp igen på vattenytan, så såg
jag, hur hundratals hufvuden och bland dem äfven
åsnehufvudet sträckte sig öfver skranket och
tittade ned efter mig.
Nu kom det en ny tanke i hufvut på mej.
Jag spände upp paraplyn och höll i skaftet med
venstra handen. Och så börja jag att simma på
rygg förmedelst högra handen och fotterna. Jag
simmade utför floden. Jag hade medvind, och
vinden grep med kraft i mitt paraplysegel, så att
jag i hastig fart fördes ned mot Michigansjön.
Det var fullt af menniskor på stränderna och på
broarne och i fönsterna, och det var ett fasligt
skrik och oväsen. Tusentals händer pekade på
mej.
På afstånd såg jag en båt med ett par poliser
uti komma roende efter mej. Då var det jag, som
steg i land och sprang hem och ymsade kläder och
lade mina våta kläder öfver fönsterbrädet för att
torka. När jag slängde ifrån mig de våta persedlarne,
så hyfvade jag på samma gång öfver bord
alla tankar på borgmästarsysslan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
