Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Systrarna. Med 7 teckningar av E. Nehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögon. Elisabet hade glada blåa ögon och ett
hår, som sken liksom solsken.
Sedan modern dött, var Anna som en liten
mor för systern, och det var hon, som höll
stugan fin och ren och kokade gröten och
potatisen.
Varje kväll stodo de små flickorna hand i
hand utanför dörren och spanade utåt vägen
efter sin far, som alltid kom hem vid
solnedgången. Men så var det en kväll han inte
kom. De väntade i tre dar och tre nätter,
men så sade Anna:
— Nu är nog far död, annars kom han
hem till oss.
Och det var, som hon sade. Ett stort träd
hade fallit ned och slagit ihjäl fadern, och
han låg död djupt inne i skogen.
— Så få vi väl lov att gå ut i den vida
världen, sade Anna.
— Ja, så få vi väl lov att gå ut i den
vida världen, upprepade Elisabet.
Så klädde de sig i sina bästa kläder, bundo
röda yllekjolar om livet och snörde sina
livstycken, sydda med rosor och tulpaner, över
de vita skjortorna. På fötterna buro de tjocka
läderskor, men på huvudet satte de små
åtsittande gröna huvor och kammade håret blankt
ned för ryggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
