Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Systrarna. Med 7 teckningar av E. Nehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så höll kungen härvan, och Elisabet
nystade med nedslagna ögon; men då nystanet
var färdigt, så höll kungen fast i den yttersta
ändan av tråden, och med den drog han
Elisabet till sig.
— Jag släpper dig inte! sade han. Du
ska bli min drottning och ingen annan på
hela jorden.
Nu trodde ju alla, att Elisabet var hertigens
yngsta dotter, och då kunde han ju få lov att
taga henne till drottning, och deras bröllop
firades med stor högtidlighet.
De tyckte så förskräckligt mycket om
varandra, och allt skulle ha varit så gott, om icke
kungen alltid hade haft så mycket, som
upptog hans tid och tankar.
I synnerhet var det alla de där krigen.
Jämt och samt var det någon, som han skulle
ut och slåss med, och medan han var borta,
var hans unga drottning utom sig av ångest.
Hon gick bara från det ena fönstret till det
andra och vred sina händer och tittade efter,
om han icke skulle komma igen.
En gång blev han så länge borta, att hon
bestämt trodde, att han fallit i striden, och
hon grät och suckade från morgon till kväll.
Hela hovet gjorde allt för att förströ henne.
Man sjöng och spelade, dansade och hoppade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
