Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den minsta. Med 10 teckningar av John Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På slottsgården var det djupa
slottsfängelset, där de fångar sutto, som hade begått
svåra förbrytelser. Att skjuta en hare eller
samla litet bränsle i kungens skogar, det
ansågs för majestätsbrott och straffades med
döden. Men under den stora stentrappan,
som gick upp till kungens rum, där låg det
svarta hålet, däri kastades alla, som på minsta
sätt hade misshagat kungen. Hans sex starka
söner blevo minsann ganska ofta stoppade ner
i det svarta hålet, och där var det inte
vidare trevligt. Där var mörkt som i en grav
och kallt som i en källare, och man hade
endast det hårda stengolvet att sitta på.
Kungen blev allt mer och mer gramse på
sina söner, och till sist behövde de blott
gäspa eller nysa vid bordet för att bli dömda
till det svarta hålet. Det hände en dag, att
en av prinsarna hade glömt att resa sig upp,
då kungen kom in, och strax ljöd kungens
tordönsröst:
— I svarta hålet med honom, den
vanartige slyngeln!
Men vad hände? Prinsessan visade sig
icke vid middagen. Kungen skickade bud till
barnkammaren, men hon fanns varken där
eller annorstädes i slottet. Kungen flög
omkring som en galning och letade efter henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
