Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pelle Skrävlare. Med 5 teckningar av Ottilia Adelborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är kanske en liten svaghet i vår släkt — låt
oss kalla det så! Pelle log. Men jag
försäkrar er, mina vänner, att hellre än att sitta på
en av de kor, som ni kallar ridhästar, ville
jag gå till fots som en tiggare. Skrytenhjelmarna
äro nu en gång så. Kungligt eller ingenting
alls!
— Nej, nej! viskade åter en av gossarna
bakom honom. Om jag ändå finge ge honom
en hälsning från sultanen, så att han flög av
den där arabiska märren!
— Tyst, tyst! sade en annan. Du får höra
bättre ting än det! Och i det han vände sig
till Pelle, sade han:
— Det är inte bara hästar vi tänka handla.
Vi tänka också köpa mössor och halsdukar,
västar och strumpeband, och en och annan
minnespresent till lilla fästmön.
— Ja, passa på nu! svarade Pelle. Passa
på, att skaffa er kläder med färger och snitt,
som låter se sig. Visserligen äro ni ju alla
unga och friska, men man måste ändå försöka
att se ut som folk.
Nu var saken den, att alla de unga
gossarna hade ifört sig sina bästa söndagskläder,
buro blå vadmalsdräkter, silkeshalsdukar om
halsen och nyborstade hattar, som sutto på
ena örat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
