Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från samarbete med Japetus Steenstrup 1871 och från en därpå följande tjugofemårig korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekant kunnat påvisa en bestämd ordningsföljd mellan de olika trädslagens förekomst
i torfmossarna och nedifrån uppåt särskilt aspens, furens, ekens och
alens regioner, medan boken skulle fullständigt saknas. Och då denna
ordningsföljd stod i sådan öfverensstämmelse med de olika trädslagens utbredning mot norden,
att de nordligaste förekomma i torfvens understa lager, de med sydligare utbredning
öfverst, ansåg Steenstrup, att torfmossarnas lagerföljd sannolikt berodde därpå, att
»jo længere vi gaa tilbage i Tiden, jo raaere og koldere var Klimaet«, och han hänvisade
samtidigt på geologernas antagande om en istid.
Man må erinra sig, att detta var 1837, då väl ingen i hela Danmark hade någon
aning därom, att den jordart, som bildade underlaget och omgifningarna till de små
bäcken, i hvilka torfmossar och andra alluvialbildningar i afsedda trakter
förekomma, i själfva verket utgjordes af moränbildningar. Ty först 30 à 40 år senare blef
denna åsikt uttalad och så småningom i Danmark allmänt erkänd. Steenstrup
var sålunda i sin uppfattning före sin tid, och ehuru visserligen Forchhammer i
anslutning till honom bestämdt uttalade sig för en fortgående förmildring af klimatet,
allt från den tid, då aspen bildade landets första skogar, var däremot Schouw[1] af
motsatt åsikt och sade rent ut, »at det ikke er beviist og ikke sandsynligt, at
Danmark har haft et strengere Klima i de Perioder, i hvilke vore Tørvemoser dannedes«.
Äfven Vaupell[2] sökte förklara lagerföljden i torfmossarna på annat sätt än
Steenstrup. I stället för att vara ett uttryck för klimatets fortgående förmildring, skulle
densamma enligt hans mening bero på ett slags naturligt kretslopp mellan de olika
trädslagen. Ett och samma trädslag kunde nämligen endast under ett visst antal
generationer finna tillräcklig näring på samma ställe, det måste därefter gå under
och gifva plats för andra. Det må ju ligga en viss sanning i detta, men denna åsikt
kunde dock ej förklara, att ordningsföljden mellan de olika trädslagen allestädes var
densamma. Vaupell ansåg emellertid, att Steenstrups antagande om ett fordom
kallare klimat icke var tillräckligt bevisadt. »Fandt vi derimod Dværgbirken i vore
Moser«, upprepar han efter Schouw, »da kunde vi med Grund slutte, at Klimaet
maatte have været koldere«.
Det ser ut, som skulle Steenstrup på grund af Schouw’s och Vaupell’s
invändningar till en tid hafva frångått sin först uttalade åsikt om orsaken till
trädslagens ordningsföljd i torfmossarna. Ty 1869, således året innan upptäckten af de
arktiska växtlämningarne vid Alnarp ägde rum, uttalade han sig i nästan alldeles
samma riktning som Vaupell. Dette skedde nämligen vid ett föredrag inför
»Landmandsforsamlingens« medlemmar den 10. juli 1869[3]. Rätt egendomligt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
