Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från samarbete med Japetus Steenstrup 1871 och från en därpå följande tjugofemårig korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett bref från sonen skrifvet i Stockholm och som han just är i färd med att
läsa upp.
I nästan alla sina bref hälsar mig Steenstrup från sonen, när denne är hemma,
omtalar hvad han har för sig, huru hans arbete fortskrider, eller berättar om hans
studier i utlandet o. s. v. —
Det förut omnämnda brefvet af den 23 februari 1873 afslutas på följande sätt:
»Deres Breve har jeg alle modtaget, og de have meget interesseret mig; for dem alle min
oprigtige Tak! Undskyld mig, saagodt De kan, at jeg ikke endnu har svaret — men
jeg er saa overtræt, at jeg hidtil ikke har kunnet det, thi jeg har maattet arbejde fra
Morgen til Natten i mange Maaneder. Vil Gud, skal det ikke vare længe, inden De
hører fra mig«.
Men om min brefsamling är fullständig, och jag har ingen anledning att antaga
motsatsen, indträdde nu ett uppehåll af fyra år, under hvilka jag icke erhöll något
bref från honom. Jag hade våren 1873 aflagt examen, inträdde omedelbart i tjänst
vid Sveriges Geologiska Undersökning och blef följaktligen bosatt i Stockholm. Men
under min tjänstgöring som docent vid Universitetet i Lund vårterminerna 1875 och
1876 reste jag öfver till Köpenhamn för att studera växtfossilen i det mineralogiska
museets samlingar och har helt säkert då, såsom vanligt, besökt Steenstrup. Så
var kanske äfven fallet redan 1874, då jag för filosofie doktors disputationen och
därpå följande promotion i maj och början af juni uppehöll mig i Lund. Min
tjänstgöring vid geologiska undersökningen hade emellertid föranledt, att mina studier
af de växtförande kvartäraflagringarna i Skåne afbrötos, i stället fick jag sysselsätta
mig med geologiska kartläggningsarbeten i andra delar af Sverige.
Innan jag går vidare, vill jag här återkomma till det förut vidrörda förhållandet,
att Steenstrup icke omnämner aspregionen i sitt föredrag inför
Landmandsforsamlingens medlemmer den 10 juli 1869 samt att den ej heller anföres i de Quatrefages’
arbete om den arkeologiska kongressen i Köpenhamn samma år. Om Steenstrup
då icke längre antog, att de olika regionerna i Danmarks torfmossar stodo i samband
med förändringar i klimatet, är det likvisst tydligt, att han efter fynden af den
fossila glacialfloran måste återgå till sin ursprungliga åsikt. Därför finna vi också i den
officiella redogörelsen för den arkeologiska kongressens förhandlingar, som är tryckt
1872, aspregionen åter upptagen och i en not tillfogas, att torfven icke visar oss
resterna af Danmarks äldsta flora [efter istiden], utan att lämningarna af denna finnas
i sandblandade lager under torfven, innehållande Salix polaris, herbacea och reticulata, Betula nana, Dryas octopetala m. fl.[1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
