Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Utmaningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ursäkta — vill ni låta mig läsa upp ett annat utdrag.»
Han tog boken och bläddrade flera sidor tillbaka.
»Sidan 126 står här: ’Klasskampens period, som
började med upplösning av den ursprungliga
stamkommunismen och uppkomsten av privategendom, skall
sluta då privategendomen uppgår i allmänna
existensmedel.’ »
»Jag kan inte instämma med er», inföll biskopen,
vars bleka, asketiska ansikte färgades av en svag
rodnad framkallad av stark sinnesrörelse. »Ni har orätt
i edra förutsättningar. Det existerar ingenting
sådant som en konflikt mellan arbetets och kapitalets
intressen — det borde åtminstone inte göra det.»
»Tack», sade Ernest allvarligt. »Genom de sista
orden har ni ju givit mig rätt.»
»Men varför skall det finnas en sådan konflikt?»
frågade biskopen ivrigt.
Ernest ryckte på axlarna. »Därför att vi ä’
skapade, förmodar jag.»
»Men vi ä’ inte så skapade!» utbrast den andre.
»Talar ni om idealmänniskan?» frågade Ernest.
»Den oegennyttiga, gudalika och så sällan
förekommande, att hon strängt taget alls inte existerar —
eller talar ni om den vanliga genomsnittsmänniskan?»
»Om den vanliga genomsnittsmänniskan», blev svaret.
»Som är svag och felbar, fallen för att missta sig?»
Biskop Morehouse nickade.
»Och småaktig och självisk?»
Biskopen nickade om igen.
»Giv akt!» varnade Ernest. »Jag sade ’självisk’.»
»Genomsnittsmänniskan är självisk», förklarade
biskopen modigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
