Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Utmaningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det kan jag inte gå med på», sade biskopen.
Ernest teg ett par sekunder, betraktade forskande
sin motståndare och antog utmaningen.
»Nå, så låt oss se närmare på saken», sade han.
»Det finns kvinnor i Chicago som arbeta hela veckan
för en avlöning av nittio cents.[1] Har kyrkan uttalat
någon protest mot detta förhållande? »
»Detta är fullkomligt nytt för mig», blev svaret.
»Nittio cents i veckan! Det är avskyvärdt!»
»Har kyrkan protesterat?» upprepade Ernest.
»Kyrkan har inte haft någon kännedom om det.»
Biskopen kämpade av all makt.
»Och ändå lydde den befallning, som kyrkan hade
fått: ’Föd mina lamm!’» Ett hånfullt leende flög
över Ernests ansikte. Men i nästa ögonblick sade
han: »Förlåt att jag hånlog, biskop. Men kan ni
undra över att vi mista tålamodet med er? När ha
ni inför edra kapitalistförsamlingar protesterat mot
barnaarbetet i Sydstaternas bomullsfabriker?[2] Sex
[1] Det finns intet fruktansvärdare blad i historien än den
behandling som kvinnor och barn fingo undergå i de engelska fabrikerna
under sista hälften av det adertonde århundradet efter Kristus.
Och i dylika industriella helveten hade somliga av den tidens mest
storartade rikedomar sin upprinnelse.
[2] Everhard skulle ha funnit ett bättre exempel i
Sydstatskyrkans under tiden före det s. k. »upprorskriget» högt uttalade
försvar för negerslaveriet. Flera dylika exempel hämtade från dåtida
dokument bifogas här nedan. År 1835 e. K. förklarade den
presbyterianska kyrkans årsmöte, att »slaveriet är erkänt både i gamla
och nya testamentet och är icke fördömt av Guds auktoritet.»
Baptistförsamlingen i Charleston utsände samma år följande adress:
»Husböndernas rätt att disponera sina slavars tid har tydligt erkänts
av all tings skapare, som helt visst har makt att låta vilket föremål
han behagar ställas under äganderätt.» Teologie doktor E. D.
Simon, professor vid ett metodistinstitut i Virginia, skriver: »Den
Heliga Skrift fastslår tydligt och oemotsägligt rättigheten att äga
slavar och därjämte allt som inbegripes i denna rättighet. Rätten
att köpa och sälja är tydligt och klart bekräftad. Och därför —
antingen vi vädja till den juridiska samhällsordningen, som
upprättades av Gud själv, eller med den allmänna meningen och den
praxis, som under alla tidsåldrar har följts av människosläktet,
eller med anvisningarna i det nya testamentet och den moraliska
lagen — måste vi komma till den slutsatsen att slaveriet icke är
omoraliskt. Utgående från det faktum, att de första afrikanska
slavarna lagligen höllos i träldom, komma vi till den ovillkorliga
följden att man har rättighet att hålla deras avkomlingar som
slavar. Vi se således att det i Amerika existerande slaveriet vilar
på fullt rättslig grund.»
Det är icke alls märkvärdigt att samma ton anslås av kyrkan
ungefär en mansålder senare i fråga om försvar för kapitalistisk
egendom. I det stora muséet i Asgard finns en bok »Essays in
Application», skriven av Henry Van Dyke. Denna bok gavs ut
år 1905 e. K. Efter vad vi kunna förstå måste Van Dyke ha varit
en kyrkans man. Hans bok är ett slående exempel på vad
Everhard skulle ha kallat »borgareuppfattning». Låt oss lägga märke
till överensstämmelsen mellan det uttalandet av Charlestons
baptistförsamling, som vi förut ha anfört, och följande ord skrivna
sjuttio år senare av Van Dyke: »Bibeln lär oss att Gud är världens
ägare och Herre. Och han ger var och en hans del efter sitt goda
behag och enligt allmänna lagar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0049.html
