Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Maskinernas slavar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han fann en utväg att reda sig. »Jag för min del
skriver aldrig några osannfärdiga saker. Jag håller
mitt samvete fritt. Naturligtvis förekommer det en
massa motbjudande saker under dagsarbetets gång.
Men det hör ju till arbetet, ser ni», förklarade han.
»Men ni tänker också sitta som redaktör en dag och
öva politik.»
»Till dess hinner jag nog bli garvad», lydde hans
svar.
»Eftersom ni ännu inte är det, så kan ni gärna säga
mig rent ut vad ni tänker om den där
redaktionspolitiken.»
»Jag tänker inte alls», svarade han raskt. »Man får
inte skena över skaklarna, om man vill framåt pä
journalistbanan. Så mycket har jag i alla händelser
lärt mig.»
Den unge mannen nickade förnumstigt.
»Men det rätta då?» envisades jag.
»Ni har inte satt er in i leken. Naturligtvis är
allting godt om slutet blir godt, det kan ni väl förstå.»
»En behaglig ovisshet!» mumlade jag. Men det
gjorde mig ondt om hans ungdom och jag tyckte att
jag antingen måste skrika högt eller brista i gråt.
Jag började genomskåda ytan av det samhälle, vari
jag alltid hade levat, och jag fann att fruktansvärda
realiteter gömdes därunder. Det tycktes existera en
tyst sammansvärjning mot Jackson, och jag erfor ett
visst medlidande för den gnällande advokaten, som
så utan all heder hade skött hans försvar. Men den
tysta sammansvärjningen var vidtomfattande. Den
var icke allenast riktad mot Jackson, utan mot varenda
arbetare som lemlästades i fabrikerna. Och om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
