Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Maskinernas slavar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med är den, att de i vishet och duglighet ä’ överlägsna
den övriga mänskligheten. Därifrån ha de hämtat
sin övertygelse, att det är deras rättighet att
ombestyra uppehället för alla andra. De ha till och med
återupplivat teorin oni kungars och furstars gudomliga
rätt — handelskungars naturligtvis[1]. Svagheten i deras
position ligger däri att de endast ä’ affärsmän. De ä’
inte filosofer. De ä’ inte biologer eller sociologer.
Vore de det, skulle naturligtvis allt vara godt. En
affärsman, som på samma gång vore biolog och
sociolog, skulle tillnärmelsevis veta vad han borde göra för
mänskligheten. Men i allt som ligger utanför
affärsområdet ä’ dessa män rent av fåkunniga. De känna
varken till människorna eller samhället, och ändå
upphäva de sig till herrar över det öde som skall
tillkomma såväl de hungrande millionerna som alla de
andra i industriens virvel indragna. Historien skall
en dag komma med ett skärande skratt på deras
bekostnad.» —
Jag blev icke det ringaste förvånad över mina
erfarenheter hos mrs Wickson och mrs Pertonwaithe.
Dessa damer tillhörde den högre societeten. De
bebodde riktiga palats. Och de hade många hem här
och där i landet, i bergstrakterna, vid sjöarna och vid
havskusten. De betjänades av en hel här av
tjänstfolk, och deras sociala verksamhet var oerhört
omfattande. De beskyddade universitet och kyrkor, och
prästerna så godt som släpade sig i stoftet för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
