Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. I skuggan från sonoma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som försvann tolv år därefter, och Anna Roylston,
som lever ännu och spelar en allt mer och mer viktig
roll i revolutionen.[1]
Utan några äventyr färdades vi tvärs över Förenta
staterna till Californien. När tåget stannade i
Oakland vid stationen vid sextonde gatan, stego vi ur,
och där försvann nu för alltid Felice Van Verdighan
med sina två kammarjungfrur, sin knähund och
knähundens kammarjungfru. De tre flickorna fördes
därifrån av pålitliga kamrater. Andra kamrater togo
hand om mig. Inom en halvtimme sedan jag hade
lämnat tåget var jag ombord på en liten fiskarbåt
och ute på San Franciscoviken. Vinden mojnade och
vi drevo omkring utan mål större delen av natten.
Men jag såg ljusen glimma i Alcatraz, där Ernest satt
fången, och jag fann tröst i tanken på att jag var
honom så nära. I morgongryningen togo fiskarna till
årorna och rodde oss till Marinöarna. Där lågo vi
gömda hela dagen till följande natt, då vi drivna av
tidvattnet och av en frisk vind foro tvärs över San
Pablobukten och uppåt Petaluma på två timmar.
Där väntades vi av hästar och av en ny kamrat, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>