- Project Runeberg -  Järnhälen /
265

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. I skuggan från sonoma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tum av vägen. En av mina vänner som var
skriftställare hade ägt ranchon som låg i närheten. Men
också han hade blivit revolutionist, ehuru detta haft
allvarligare följder för honom än för mig, ty han var
redan död och borta, och ingen visste när och hur
det hade skett. Han var den ende som kände till
det hemliga gömstället dit vi nu ämnade oss. Han
hade köpt ranchon för det vackra lägets skull och
betalat en rundlig summa för den, till de närboende
farmarnas stora och ogillande förvåning. Han
brukade muntert berätta hur betänksamt de skakade på
huvudet åt det pris han hade betalt, varefter de med
fundersam uppsyn i tysthet utförde en smula
huvudräkning och sedan förklarade: »Se, på det kan ni då
aldrig få sex procent!»

Men nu var han död och ranchon hade icke övergått
till hans barn. Den tillhörde numera mr Wickson
som var ägare till både östra och norra sluttningarna
av Sonomaberget från Spreckels domän till
Bennettdalen. Detta område hade mr Wickson gjort till en
storståtlig rådjurspark, där djuren strövade omkring
i nästan primitiv vildhet över tusentals acres vackra
backsluttningar och ängar och dalar. Människorna
som hade ägt jorden förut voro fördrivna. Ett statens
hem för sinnessjuka hade också blivit raserat för att
parken skulle få större område.

Till råga på allt var Wicksons jakthydda belägen
på en fjärdedels mils avstånd från mitt gömställe.
Detta var ingen fara, utan tvärtom ett skydd. Vi
skulle därigenom befinna oss under en av de mindre
oligarkernas värn. Det låg i situationens natur att
all möjlighet till misstanke var utesluten. Den sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free