- Project Runeberg -  Järnhälen /
273

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Förvandlingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

felaktiga experiment i början. Det var en ny
konstart vi höllo på att skapa, och vi hade många
upptäckter att göra. Men verket pågick överallt; det
uppstod mästare i konsten och man samlade ett helt förråd
av knep och konstgrepp, som meddelades åt lärjungarna
i revolutionens skola.[1]

Det var vid denna tid som min far försvann. Hans
brev hade förut kommit mig regelbundet tillhanda,
men nu upphörde de. Han syntes icke längre till i
vår bostad vid Pell Street. Våra kamrater sökte
honom överallt. Genom våra hemliga spioner
rannsakades vartenda fängelse i hela landet. Men han var
så totalt försvunnen som om jorden hade öppnat sig
och slukat honom, och intill denna dag har icke den
minsta upptäckt kunnat göras angående hans
slutliga öde.[2]

Jag tillbragte sex ensliga månader i tillflykten, men


[1] Förvandlingsfrågan blev en verklig konst under denna period.
Vid alla sina hemliga tillflykter hade revolutionisterna ordentliga
skådespelareskolor. De föraktade alla sådana yttre hjälpmedel
som peruker, lösskägg, falska ögonbryn och dylikt. Revolutionen
var ett spel om liv och död, och de nämnda yttre hjälpmedlen voro
riskabla. Förvandlingen måste vara genomgående, så grundlig
att den blev ens andra natur. »Röda jungfrun» påstås ha varit
en av de skickligaste i konsten och detta var naturligtvis förnämsta
orsaken till att hennes bana blev så lång och framgångsrik.
[2] Att människor plötsligt försvunno hörde till en av den tidens
fasor och dyker ständigt upp i sång och saga. Det var en
oundviklig följd av den krigföring i det fördolda som rasade under dessa
tre århundraden. Fenomenet förekom nästan lika ofta inom
oligarkklassen och arbetarekaster som inom revolutionisternas led. Utan
något förebud och utan den minsta ledtråd försvunno män, kvinnor
och till och med barn och syntes aldrig mer. Deras slutliga öde
förblev insvept i mörker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free