- Project Runeberg -  Järnhälen /
277

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Förvandlingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luften. Icke en enda själ kom undan, icke ens vakten.
Och medan han i fängelset avvaktade rannsakning
och dom, kvävde han sig under sina filtar.

Doktor Hammerfield och doktor Ballingford hade
helt andra öden. De hade varit trogna sin överhet
och i följd därav lönats med högkyrkliga palats, där
de leva i frid med världen. Bägge äro bland
oligarkins försvarare. Och bägge ha blivit mycket
korpulenta. »Doktor Hammerfield har lyckats modifiera
sin metafysik, så att han kan ge Järnhälen Guds
välsignelse», sade Ernest en gång, »och han har även
ägnat sig åt skönhetsdyrkan och reducerat till ett
osynligt väsen den gasformiga ryggradsvarelse som
Haeckel en gång beskrev. Skillnaden mellan doktor
Hammerfield och doktor Ballingford är att den
sistnämnde har gjort oligarkernas gud litet mera
gasformig — och litet mindre ryggradsvarelse.»

Peter Donnelly, den ärrige förmannen vid
Sierrafabrikerna, som jag råkade på medan jag sysslade
med mina forskningar rörande Jacksons sak, blev en
överraskning för oss alla. År 1918 bevistade jag ett
möte som hölls av »De röda» i San Francisco. Bland
alla våra Stridsgrupper var denna den
fruktansvärdaste, den grymmaste och skoningslösaste. Den
tillhörde egentligen icke vår organisation. Dess
medlemmar voro ursinniga fanatiker. En dylik anda
vågade vi icke uppmuntra. Å andra sidan stodo vi i
vänskapligt förhållande till dem, fastän de icke hörde
till oss. Det var en sak av stor vikt som förde mig dit
den kvällen. Jag ensam var omaskerad midt ibland
ett tjogtal män. Sedan det ärende, som fört mig dit,
var avgjort, ledsagades jag därifrån av en av dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free