- Project Runeberg -  Järnhälen /
296

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Avgrundens rytande vilddjur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lättingar. Deras styrka användes för att ge samlad
styrka åt oligarkin. De tjänstgjorde som anförare
för trupperna och som ledare inom industrin. De
ägnade sig också åt vetenskapliga studier och många
av dem blevo skickliga ingenjörer. De gingo in i de
talrika styrelsedepartementen, de togo anställningar
i våra utländska kolonier och i tiotusental arbetade
de som hemliga polismän. De gjorde — om jag får
uttrycka mig så — sina första lärospån i fråga om
undervisning, konst inom kyrkan, inom vetenskapen
och litteraturen. Och på dessa områden skötte de
det viktiga värvet att leda nationens tankeprocess i
riktning mot oligarkins beständiga fortvaro.

Man hade lärt dem — och sedan lärde de i sin tur
andra — att vad de gjorde var fullkomligt rätt. De
hade insupit aristokratiska idéer från och med den
stund, då de som barn började få några intryck av
världen. Den aristokratiska idén var så sammanvävd
med deras natur att den hade blivit kött av deras
kött och ben av deras ben. De ansågo sig själva som
tränare och tämjare av vilda djur. Från djupet under
deras fötter hördes ständigt ett dovt underjordiskt
upprorsbuller. Våldsam död kunde träffa dem när
som helst. Bomber, knivar och kulor betraktade de
som betar av det rytande avgrundsdjur, vilket de
måste tvinga om mänskligheten skulle fortsätta att
existera. De ansågo sig för människosläktets
välgörare och hyste den övertygelsen att de hjältemodigt
och uppoffrande strävade för det högsta goda.

Som klass trodde de att de ensamma höllo
civilisationen vid makt. Det var deras övertygelse att om
deras styrka försvagades, skulle det väldiga odjuret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free