Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rus och varjag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrev den arabiske författaren Ibn Dost: ”Vid tvist kallas
båda parterna inför furstens domstol. Om båda äro
missnöjda med utslaget, avgöres saken genom envig, och
segraren föreskriver villkoren.” Hava vi icke här ett utslag
av nordmännens nävrättsliga hederskänsla, omplanterad
på slavisk jordmån?
Att detta varjagiska inflytande tämligen snart skulle
upphöra, ligger dock i öppen dag. Dessa främlingar voro
relativt fåtaliga, så att de mycket fort uppsögos av det
slaviska elementet, och som krigare och köpmän levde de
på rörlig fot. Efter kristendomens införande i Sverige
domnade vikingafärderna bort, och redan Rjuriks sonson
bar det äktslaviska namnet Svjatoslav. De kulturella
förbindelserna mellan ”Roslagen” och Dnjeprs ”trösklar”
avskuros, och när svenskarna under sina medeltida
”korståg” till Finska viken åter drogo österut, funno de i
slaverna, finnarna och ingrerna söder om Ladogasjön
barbariska folk, med vilka de hade intet gemensamt.
Men varjagernas insats i den ryska statsbildningen var
dock outplånlig. Novgorod och Kiev bära därom vittne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
