Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novgorod och Kiev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ravnoapostolnyj, de kristna apostlarnas jämlike. Av fruktan
för sin bror Jaropolk hade han flytt till Sverige, varifrån
han 979 med varjagiskt följe tågade till Novgorod. På
vägen till Kiev dödade han i Polotsk furst Ragvolod
(Ragvald) och tog hans änka Rognjeda till äkta. Men
dessutom dräpte han en annan äkta man för att komma
åt dennes maka, och han hade för resten fem andra mer
eller mindre lagliga hustrur, med vilka han blev fader
till elva barn, de flesta söner. Den fromme Nestor hade
sålunda inte så orätt, när han om hedningen Vladimir
sade att han ”var omättlig i boleri och kvinnogalen som
Salomo”.
Och dock var det denne store syndare, som införde
kristendomen i Ryssland!
Om denna omvändelse vet man blott, att han under ett
fälttåg mot grekerna döpte sig i Korsun (Chersones) på
Krim 988, och det skedde naturligtvis icke utan
politisk beräkning: han fick därigenom en ny gemål i den
grekiska prinsessan Anna. Att en biskop genom något
slags handpåläggning skulle ha botat honom för en
ögonsjukdom, är naturligtvis ett påhitt av någon skrivande
munk. Men väl vet man, att han tog med sig fångna
präster, som skulle undervisa i den nya läran, och han
byggde i Kiev två kyrkor: den helige Vasilijs (ty det blev
hans kristna namn) och den s. k. Tiondekyrkan (enär han
anslog en tiondedel av sina inkomster åt kyrkan).
Den nya läran rönte i själva verket föga motstånd,
även om omvändelsen icke försiggick så plötsligt och lätt,
som Nestorkrönikan framställde saken, ty här var det
inga motsatta världsåskådningar som bröto sig mot
varandra, såsom fallet hade varit i Rom. Folket förblev
naturligtvis i själ och hjärta lika hedniskt som förut, och
ortodoxien, som bekymrade sig mer om de nyförvärvade
anhängarnas kvantitet än om kvaliteten, översåg gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
