Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya reaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningsministern Kovalevskij följde amiral Putiatin, som
ville ställa allt skolväsen under det okunniga prästerskapet,
och Muravjevs inrikesportfölj övertogs av P. A. Valujev
(d. 1890), en av dessa korrekta, men trångsynta
byråkrater, som Ryssland haft så gott om ända fram till
Goremykin. Miljutin och Samarin drogo sig frivilligt tillbaka eller
fingo respass. Men under tiden njöto bönderna av den
nyvunna ”friheten” genom att supa på krogen — till
båtnad för statskassan, men när de nyktrat till, sörjde de
över den nya ekonomiska träldomen och suckade: ”Till
Gud är det högt, till tsaren långt.”
Slutligen ökades den allmänna osäkerheten genom den
polska frågan. Ryska officerare i Polen sökte i smått
upptaga dekabristernas planer och gjorde revolutionär
propaganda i hären. Ledarna häktades dock snart, och en
dog under spötortyr i Warschau. Så kom den polska
resningen 1863. Många i Ryssland hälsade den med sympati,
flera officerare vägrade att gå mot Polen, och pängar
insamlades åt insurgenterna. Resningen såg i början så
hotande ut, att käjsarinnan sade åt Muravjev, då han avreste
till krigsskådeplatsen: ”Rädda åtminstone Litauen åt
Ryssland.”
Tyvärr överrumplade och nedgjorde polacker ryska
soldater, som inkvarterats i några byar, och då Miljutin kom
och lovade fri jord åt de polska bönderna, togo dessa
ryssarnas parti. Fruktansvärd blev den ryske segrarens
hämnd. Muravjev lät i Wilno hänga 128 man och förvisade
till Sibirien 9,450 män och kvinnor — inalles blevo inemot
100,000 polacker dödade och landsförvisade.
Det var just den olycksaliga polska frågan, som gjorde
att Herzens anseende, under den hetsige Bakunins
inflytande, sjönk allt mer, så att ”Kolokol” 1868 totalt upphörde,
varemot Katkovs stjärna började lysa på österns politiska
himmel. Han hade börjat sin offentliga bana som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
