Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Nihilismen” och ”gåendet till folket”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det officiella språket mot ”revolutionär”. I Schweiz
gjorde dessa unga män och kvinnor bekantskap med Marx,
Bakunin m. fl. och fingo sina hjärnor fullproppade med
socialistiska och anarkistiska idéer. ”Zürich blev” —
skriver furst Krapotkin i sina memoarer — ”förvandlat från
en universitetsstad till en ofantlig permanent klubblokal.
Dess rykte spred sig över hela Ryssland och lockade
hundratals ryssar dit.”
Till professuren i matematik vid Stockholms högskola
kallades 1884 av professor Mittag-Leffler en ryska, Sonja
Kovalevskaja (Sofia Kovalevsky), som i sina
skönlitterära arbeten ”Systrarna Rajevski” och ”Vera
Vorontsov” har skildrat den dåtida propagandan och
emancipationsrörelsen i västra Ryssland. Vera Vorontsov gifter sig
med den nihilistiske juden Pavlenkov, enkom för att han
som hennes äkta man skall slippa stanna i det förfärliga
fängelset Schlüsselburg, utan bli deporterad till Sibirien.
Om den dåtida hänförelsen bland den studerande
ungdomen skrev fru Kovalevskaja i ett brev till sin väninna
Ann-Charlotte Edgren, med vilken hon litterärt
samarbetade:
”Vi voro starkt gripna av de nya idéerna, som öppnade
sig för oss, och voro djupt övertygade om att det
nuvarande samhällstillståndet ej kunde räcka länge. Vi sågo
redan gryningen av en ny tid, frihetens och den allmänna
upplysningens. Om tre eller fyra av oss träffades på en
offentlig lokal och ej vågade högt uttala sina tankar, var
en vinkning, en blick, en åtbörd nog, för att vi skulle
förstå varandra och låta oss veta, att vi befunno oss bland
likasinnade. Och när vi hade övertygats härom — vilken
stor, mystisk, för andra ofattbar lycka beredde oss ej
medvetandet, att i vår närhet fanns den eller den, som vi
kanske ej förut träffat och knappt växlat ett ord med,
men som var besjälad av samma idéer och förhoppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
