Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terrorismen underifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klimatet och den dåliga fängelsekosten hade brutit hans
hälsa. Samma år som han äntligen fick återvända till sin
födelsestad Saratov (1889), dog han av hjärnblödning.
Efter en revolt på Kazanska torget i Petersburg i slutet
av 1876 hade bland andra fängslats en viss Bogoljubov,
medlem av ”Zemlja i Volja”. Hans verkliga namn var
Jemeljanov, men det fick man veta först sedan han på
vägen till Sibirien hade dött i ett dårhus i Kazan. Under
det han ännu vistades i rannsakningshäktet i Petersburg,
kom general Trepov, far till polischefen under den
”blodiga söndagen” 1905, i juli 1877 för att inspektera
fängelset. Trepov blev arg över att Bogoljubov gick ute på
gården, och då denne kärvt svarade, att han hade tillstånd
därtill, rusade Trepov fram för att rycka mössan av honom.
Bogoljubov sökte göra motstånd och blev följande dag
straffad med spö i alla arrestanternas åsyn.
Denna vardagliga episod hade emellertid ödesdigra
följder. En 27-årig kvinna vid namn Vjera Zasulitj,
vilken redan hade suttit inne två år för sin bekantskap
med Netjajev, fick med anledning av denna
bestraffning den förflugna idén att gent emot Trepov spela
samma herostratiska roll som Charlotte Corday mot Marat
under den franska revolutionen. Den 24 jan. 1878
uppsökte hon Trepov i hans mottagningsrum och
framlämnade en böneskrift. Men omedelbart därpå drog hon fram
en revolver och avlossade ett skott, som träffade Trepov
i benet. Hon lät sig genast gripa utan motstånd.
Denna tilldragelse väckte stort uppseende i hela Europa,
och rättegången motsågs med spänning. Salen var överfull
av åhörare. Rättens ordförande var den framstående
juristen Koni, vilken hade genomfört rättskipningsreformen
1864. Försvarsadvokaten Alexandrov höll ett glänsande tal,
vari han mindre sökte urskulda Vjera Zasulitj’ handling än
anklaga hela det brutala polissystem, för vilket general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
