Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska poesien i förra århundradet - Den franska smakriktningens höjdpunkt under Katarina II och Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterföljare på Parnassen. Och denna profetia
öfverträffades af verkligheten, ty gossen hette — Alexander
Pusjkin.
Pusjkin har själf beskrifvit Derzjavin sålunda:
»Han såg mycket gammal ut. Han var klädd i
uniform och hade sammetsskor. Vår examen tröttade
honom synbart, ty han satt och lutade hufvudet mot
handen; utseendet var själlöst, ögonen matta och
läppen slappt hängande. Han var mycket lik det
porträtt, där han är framställd i nattrock och tofflor.
Så satt han i dvala hela tiden, tills turen kom till
ämnet: rysk litteratur. Då kvicknade han till, ögonen
glänste, och hans ansiktsuttryck förändrades helt och
hållet. Naturligtvis var det endast hans egna verser
som upplästes.»
Denna föga smickrande bild af den gängse
smakriktningens yppersta representant leder tanken till ett
ställe i »Eugen Onegin» (VIII:38), där Pusjkin jämför
sin rimsmidande hjälte med
»— — den skald, som satt och skref
vid sin kamin, men därvid blef
besatt och eldfängd så helvetiskt,
att hans koncept — Gud nåde oss! —
plus tofflor stodo snart i bloss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
