Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Ryssland resa sig mot det inre förtrycket eller att i
i de väst- och sydslaviska länderna höja upprorsfanan
mot utländska inkräktare. Byron, som stod ganska
kall inför den antika skönhetsvärlden, kände sig ju
dragen till orienten och de halforientaliska folken, som
då började röra på sig, och när han dött i kampen
för Greklands befrielse från turkarne, vardt han för
de hittills föga beaktade nationerna i östra Europa
det poetiska idealet. Med denna beundran för den
brittiske äfventyraren förknippades ock den slaviska
kulten för hjälten Napoleon, i hvilken ryssarne sågo
den fruktade världsbetvingaren, polackerna sin
kommande frälsare och sydslaverna sin faktiske befriare från
barbari och träldom, Och Byrons personliga lefverne
var ägnadt att locka till efterföljd de lättsinniga, ytligt
bildade karakterer, som upplysningstidehvarfvets och
revolutionens importerade kultur alstrade. Den polske
skalden Krasinski, som ej heller kunnat gå alldeles
fri från Byrons öfverväldigande inflytande, måste också
själf medgifva: »Byron är far till tusende dårar, och
det är ännu ovisst, huru många han skall skaffa till
världen».
Under det friska intrycket af Byron greps Pusjkin
af Kavkasiens vilda, storslagna natur. Här fick den
vid de enformiga stepperna. och de tröga floderna
vane ryssen från det inre af det kalla landet göra
bekantskap med stora haf, brusande forsar, en
sydländsk vegetation och en alpnatur med snöfjäll; här
■ kunde en skald få lära känna, hvad det praktfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
