Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur trummans dofva hvirfvel brusar
och hur med blodadt svärd i hand
till striden Tsitsianov rusar.
Dig, Kotljarevski, sjunger jag,
du som Kavkazien ödeläde,
se’n genom månget blodigt slag
dess söner du besegrat hade.
På dina lagrar hvilar du:
din sabel död ej mera sprider,
och stilla frid du njuter nu
i hemmet, öfvermätt på strider.
Men hör, hvad dån vid Tereks strand 1
Böj, o Kavkaz, ditt hufvud neder
i ödmjukhet, ty till ditt land,
det snöiga, Jermolov träder!
Nu krigets larm förstummats har,
ej motstånd ryska vapnet röner.
Er död så ärofull dock var
som edert lif, I tappre söner!
Ej räddar er allt gjutet blod,
ej höga, branta klippors gärden,
ej snabba hästarne, ej svärden,
ej frihetslust, ej hjältemod.
Nu allt i fredlig stillhet hvilar,
och ert Kavkaz har er förrådt;
dess glans och styrka har förgått,
och slöa äro edra pilar.
I pass, där förr man kämpat har,
man färdas nu förutan fruktan,
och af ert hjältelif, er tuktan
numera minnet blott är kvar.
»Tårekällan i Bachtjisaraj» är ett poetiskt
reseminne från Krim under påverkan af Byrons »Giaur»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
