Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pusjkin ministeriell befallning att den 30 juli begifva
sig till internering på godset Michailovskoje i
guverne-mentet Pskov — en egendom som Ibrahim Hannibal
fått af kejsarinnan Elisabet, då han utnämndes till
général-en-chef. För att ej komma i beröring med
polska emigranter och ryska revolutionärer skulle
Pusjkin för säkerhets skull ej få rasta på vägen.
I Odessa, där Pusjkin tillbragt sina bästa stunder
i sällskap med en treflig negerskeppare Ali från Tunis,
tog han afsked af Svarta hafvet och på samma gång
ett officielt, om också ej ännu så allvarligt menadt
farväl af byronismen och den därmed sammanhängande
Napoleon-kulten. Ur denna dikt, benämnd »Till
haf-vet», må några strofer anföras:
Farväl! farväl! du fria bölja 1
Din prakt jag skådar aldrig mer.
Och vågorna, som stranden skölja
med skum — jag er ej återser.
Du som en vän mig ofta bjudit
till hvila vid din svala barm.
Än hoppfullt har din stämma ljudit,
än vemodsfull, än mild och varm.
Se ärans graf: en sten i hafvenl
Den talar högt med stormens dån
om stora minnen, ty begrafven
han hvilar där — Napoleon.
Det härskarsnille mer ej lider,
som skakat jorden med sitt svärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
