Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pusjkins lif på Michailovskoje var for resten
mycket likt Onegins på landet (i fjärde sången): han
steg upp klockan 8, badade, spelade biljard, men var
kanske icke fullt så sysslolös som Onegin eller Childe
Harold: ban skref här det mesta och det bästa af sitt
lifs storverk »Eugen Onegin», hvars första sång
författats i Kisjenev och Odessa 1823 och hvars sista
afslöts först 1831 — året innan Mickiewicz grep sig
an med sitt litterära stordåd »Herr Tadeusz». För
sin gamla amma Arina läste han upp utdrag ur sina
manuskript, där olika sånger ett par gånger påbörjats
på samma pappersark med och utan teckningar af
»Olga» och »Tatjana». I själfva verket vardt denna
landtliga isolering den lyckligaste perioden i skaldens
lif, och härtill bidrog ej minst det angenäma umgänget
med grannarne på Trigorskoje.
Godset Trigorskoje, beläget endast 2 verst
(kilometer) därifrån, ägdes af en släkting Praskovja
Alekse-jecna Osipovna, som i första giftet hade en son,
Dorpat-studenten Aleksej Wulf och döttrarna Anna
(= »Tatjana») och Jevpraksia (= »Olga») samt i
senare giftet tre döttrar. Kvinnlig ungdom fattades
sålunda icke i huset, och härtill kommo två kusiner,
Anna Ivanovna Truveler och Anna Petrovna Kem,
i hvilken Pusjkin förälskade sig.
Anna Petrovna, född Poltoratskaja, som för sin
skönhet ådragit sig själfva kejsarens uppmärksamhet,
hade Pusjkin gjort bekantskap med redan i Petersburg
1819 hos en mecenat Olenin, i hvars gästfria hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
