Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag både Gud och kärlek kände,
och ögat fuktades igen.
För att afsluta skildringen af det idyllisk-erotiska
lifvet i Michailovskoje, må tilläggas att Pusjkin här
hade till granne en svensk vid namn Paul Egelström,
om hvilken intet annat är bekant än att det var en
gammal hederlig landtbrukare som roade sig med
klent versmakeri, hvilket föranledde Pusjkin att i en
ironisk panegyrik uppmana »skaldernas tsar» att trycka
sina alster »äfven med risk att alla skulle dö af
förtjusning vid läsningen däraf». — Så mycket mer begåfvad
var däremot en annan granne, Nikolai Michailovitj
Jazykov (1803—46), som Pusjkin omnämner i »Onegin*
(IV: 31). Under sin studietid i Dorpat gick denna vildt
elegiska talang förlorad genom dryckenskap och dog
under svåra plågor efter att fåfängt ha sökt bot dels
i utlandet, dels hos en homöopat Peterson i Penza*
Jazykovs diktning karakteriseras bäst af hans »Elegi»:
0 pengarI pengar! säg hvarför
1 ej i fickan viljen dröja?
Nu julens fest sitt intåg gör,
och alla kristna sig förnöja.
Men jag är ensam. Allt förgått,
som jag af hopp och tro begärde.
Min dröm — den är nu sorgens blott;
min status — noll och intet värde!
Sin största betydelse hade denna period i
Pusj-kins lif därigenom att den gaf honom ro att samla
sina krafter, komma naturen närmare, poetiskt klar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
