Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guvernören Miloradovitj och metropoliten skjutna,
och då lösen utfärdades: »lefve konstitutsia!*,
förväxlade soldaterna det obekanta ordet med namnet
Konstantin. Tack vare sin ovanligt kraftiga
härskarnatur och sitt personliga mod, lyckades dock Nikolai
redan samma natt kväfva den militära revolutionen.
Pusjkins yngre broder Lev, hvilken ock torde varit
inblandad i affären, slapp genom en slump undan
med blotta förskräckelsen: hästen skenade, så att han
kom ut till Smolenski-fältet och ej hann återvända,
förrän allt var slut. Kanhända var detta missöde ej
alldeles ofrivilligt; den ängslige fadern, som fått höra,
att något farligt var å bane på Isakstorget, bad
emellertid brinnande och var fullt öfvertygad om att himlen
räddat hans son genom ett underverk 1
Bland dessa »december-män», dekabristerna, om
hvilka Lev Tolstoj hade ämnat skrifva ett epos på
prosa, hvaraf dock endast en fragmentarisk början
finnes kvar, hafva särskildt två gjort sig kända i ryska
vitterhetens häfder och skulle kanske blifvit prydnader
för den ryska litteraturen, om det förunnats dem ett
längre lif. Helt visst har Pusjkin också haft dem för
ögonen, då han skildrade den unge, ädle Vladimir
Lenski och hans förtidiga sorgliga slut (i »Onegin»
VI: 37):
»Kanhända snillet tryckt sin stämpel
på honom, och hans namn en gång
på tinnarne af ärans tempel
left kvar i saga och i sång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
