Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
full och oegennyttig. Nikolai var nog intelligent att
uppfatta Pusjkins snille, men han var också nog klok
att inse nyttan af att vinna skalden för det ryska
Isardömet. Hans intresse for »Boris Godunov»
erinrar ej så litet om den nuvarande tyske kejsarens
litterära nit för das Hohenzollernthum. Kejsaren ville
af »Boris Godunov» göra en roman å la Walter Scott,
klandrade somliga ställen såsom »bondska» och »triviala»
och förbjöd den ursprungliga benämningen »komedi».
Författaren kunde ej bekväma sig till dessa ändringar;
tryckningen förbjöds både 1826 och 1829, och i ett
fragmentariskt skick publicerades det censurerade
manuskriptet 1831. På grundvalen af Karamzins
historiska framställning och med indirekt inflytande af
»Richard III» och »Götz», besitter det fragmentariska
utkastet stor dramatisk kraft och god
karaktersteck-ning. Men det förblef en torso; det var först grefve
Alexei Tolstoj förbehållet att med sin historiska trilogi,
»Ivan den förskräckliges död», »Tsar Fjodor Ivanovitj»
och »Tsar Boris», i dialogform enhetligt åskådliggöra
detta interregnum, ur hvars anarkistiska natt huset
Romanovs stjärna glänste fram likasom Tudors efter
Rosornas krig i England, som sedan fick sin
oöfver-träfflige Shakspere.
I ett servilt poem af 1828 (»Till vännerna») hade
Pusjkin yttrat: »Min tanke tsaren har befriat», och
dels behärskad af feghet, dels bländad af den yttre
glansen, förnedrade han sig till krypande ödmjukhet:
»Om Gosudar Imperator täckes vilja använda min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
