Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det ryska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men råkar döda sin egen son. Båda blifva sålunda
straffade: fursten genom dotterns vanära och död
därför att han kränkt moderskärleken och brutit ett
löfte; modern åter måste sota för att hon låtit
hämndkänslan besegra hennes ädlare natur.
För Vonwizin hade två komedier varit nog att
trygga hans litterära ryktbarhet, Gribojedov behöfde
för samma verkan blott skrifva sin enda
originalkomedi »Gore ot uma», »Snillets förbannelse»
(»Ve den intelligente!»). Den första tyska tolkningen
(af K. Knorring, Reval 1831) hade titeln »Leiden
durch Bildung», och den senare (af Bertram,
Leipzig 1853): »Verstand schafft Leiden». Legrelles
franska öfversättning (1884) kallar sig »Le malheur
d’avoir de l’esprit» (de två sista akterna äro
öfversatta på prosa af S:t Maur i »Dimanche» 1858), och
en engelsk (af N. Benardaky, London 1857) har
bibehållit det ryska namnet. Dessutom finnas
öfversättningar på polska, turkiska och armeniska.
Om tillkomsten af denna sensationella
karakterskomedi förtäljer den ryske skriftställaren Bulgarin
följande. »År 1821, då Gribojedov vistades i Tavris,
hade han en natt drömt sig tillbaka till sin hembygd,
där han i kretsen af vänner tyckte sig läsa upp en
komedi, som gisslade det ryska samhällets fel och
lyten. Vid uppvaknandet hade han ett så lifligt
intryck af denna dröm, att han genast fattade pennan
och började skrifva sin satir.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
