Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det ryska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
furstinnan den och den skall få höra talas om nattens
skandal.
Denna satiriska sedemålning, som än i dag ej
förlorat sin udd, måste för författarens samtid verka
så mycket kraftigare, som det ej var någon hemlighet
att Gribojedov hämtat förebilderna från sin personliga
umgängeskrets i den fina världen och ej ens skonat
sina närmaste anhöriga. Famusov är i själfva verket
författarens egen onkel, Alexei Fjodorovitj Gribojedov,
en högre ämbetsman, gift med en släkting till
dekabristen furst Odojevski, och Sofia är dennes dotter,
skaldens kusin. Med den narraktige öfversten Skalozub
afsågs närmast brigadgeneralen Frolov, en
militärpedant, som fåfängt sökt införa ordning vid det lyceum
i Tsarskoje Selo, där Pusjkin studerat, och en i
komedin figurerande salongsdam hette i verkligheten
Agrafina Dmitrijevna Ofrosimova, en konservativ,
skarptungad och ytligt bildad dam, som dessutom afritats
dels i en komedi af kommendanten i Moskva, grefve
Rostoptjin, dels i Lev Tolstojs »Krig och Fred».
En egendomlig tillfällighet gjorde ock, att i det hus,
som Famusov-Gribojedov bebodde i Moskva vid
Gazetny Pereulok, Rysslands första stående privatscen,
teater Korsch, öppnades år 1882.
Men »Gore ot uma», hvars äktmoskovitiska
lokalfärg man än i dag känner igen från »Kuznetsky most»
(en bekant gata i Moskva), har dessutom stort
kulturhistoriskt värde genom dialogens anspelningar på
dåtida förhållanden och personligheter. I tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
