Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Satir och realism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att jag skulle riktigt se och känna, huru förhärdadt
mitt hjärta var. Jag hade nåden att tillbringa en natt
vid Kristi graf, att blifva delaktig af den heliga
nattvarden där, och ändå blef jag ej bättre.»
Undret fullbordades sålunda icke. »Men — skrifver
han i ett följande bref — i fjärran framglänste som
en stråle af frälsning kärlekens heliga ord. Det tycktes
mig som om bilden af människorna blefve mig kärare
och som om jag blifvit mer i stånd att älska än
någonsin förut.»
Efter hemkomsten blef hans lynne en smula bättre,
och han skref andra delen af »Döda Själar». Han
brände själf upp den i ett nytt anfall af sjukliga
samvetskval, men kom så åter på sundare tankar och
yttrade (1850): »Jag är sjuk till kroppen, men ej till
själen. När rätta tiden är inne, fulländar jag på få
veckor, hvad jag förut behöft fem år att arbeta på.»
Den nya delen af »Döda själar» skrefs verkligen om,
men är i dess nuvarande skick fragmentarisk,
inkonsekvent och matt. Tjitjikov, som blifvit rik på sina
spekulationer i »Döda Själar», blir slutligen fast
därför att han förfalskat ett testamente för att komma i
besittning af en förmögenhet. Emellertid hittas det
äkta dokumentet, som anslagit pengarna åt kyrkan
och den aflidnes fosterdöttrar. Den häktade
svindlarens advokat lofvar, att han skall vinna processen
åt honom mot ett arvode af 30,000 rubel; men just
som rättegången trasslas in mer och mer, blir
Tjitjikov satt på fri fot genom bemedling af en rik, hederlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
