Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Snillets förbannelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med undantag af de senare kritikerna
Dobroljubov († 1861) och Tjernysjevski († 1889), hvilka
representera en mer filosofisk och sociologisk riktning,
hafva Bjelinskis essays ej förr eller senare
öfverträffats i ryska litteraturhistorien. Hans kunskapsmått
var ej synnerligt stort, och denna brist på
vetenskapligt underlag gjorde honom stundom ensidig, t. ex. i
hans ringaktande af folkpoesien. Men ehuru han i de
flesta fall kunde bedöma den europeiska vitterheten
blott efter ryska öfversättningar, följde han dock med
de utländska företeelserna efter bästa förmåga. Så
t. ex. gaf han ett varmt erkännande åt »Frithiofs
Saga», som på 1830-talet införlifvats med ryska
litteraturen genom den framstående forskaren Grots
präktiga öfversättning, och i en anmälan granskar han
Fredrika Bremers 1842 öfversatta »Hemmet eller
Familjesorger och fröjder»: »Man läser denna roman
ej utan nöje, ty förf. saknar ej begåfning(!). Men
likasom alla alster, skrifna skematiskt under inflytande
af en ensidig idé, kan man ej läsa den länge i ett
sträck, ty den är förfärligt tråkig på sina ställen.
Förf. saknar ej kvinnans talang att berätta ledigt och
bra och med en viss styrka i karaktersteckningen.
Grundtanken — att lyckan består blott i familjelifvet
— är ej utan sanning, men tämligen ensidig och
därtill ej ny, redan framställd af A. Lafontaine, salig i
åminnelse.»
Trots ett tilltagande bröstlidande — redan 1843
måste han använda respirator i fria luften — arbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
