Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och inom egna gränser ha Galiziens polacker ända
till sista tiden varit så gott som allenahärskande. De
tongivande partierna äro det aristokratisk-konservativa
s. k. Stanczyk[1]-partiet under ledning av
vetenskapsakademiens president, greve Tarnowski, samt ett mer
demokratiskt parti. Även socialdemokratien har gjort
stora framsteg och äger i den galiziske skriftställaren
Ignacy Daszynski en av Österrikes mest bemärkta
politiker. Men inför den gemensamma krigsfaran ha
partistriderna tills vidare bilagts, och den 16 aug. 1914 hölls
i Krakau ett parlamentariskt möte, med ombud även
från det ryska Polen, och man förklarade därvid sin
fulla anslutning till Österrike-Ungern mot Ryssland.
Ehuru den östra hälften av Galizien, det
ursprungliga lill- eller rödryska Halycz (Rus), bebos av rutenerna
(ukrainarna), ha dessa först på sista tiden fått sin politiska
ställning så pass förbättrad, att de genom den allmänna
rösträtten kunnat sända till den galiziska lantdagen 40
representanter mot polackernas 120. Om
riksdagsmännens antal verkligen vore ett adekvat uttryck för
nationaliteternas numerär, borde proportionen vara
ungefär 90 polacker mot 70 ukrainare.
Polackerna ha ock skaffat Österrike några av dess
mest framstående statsmän på senare tid — att särskilt
nämna Goluchowski, Dunajewski, Bilinski — icke minst
på det finansiella området, och detta må särskilt
framhållas för dem, som ännu betvivla polackernas
statsbildande förmåga och som bedöma den polska
nationalkaraktären efter »Tiggarstudenten» och »Polskt blod».
Det är visserligen sant, att slöseri och praktlystnad ha
varit framträdande drag hos den polska högadeln, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
