- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
110

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sociala och politiska omvälvning, som principiellt låg i
konstitutionen av den 3 maj 1791 (ärftlig monarki,
religionsfrihet, böndernas rättsliga likställighet med
»överklassen», upphävandet av liberum veto och
konfederationerna m. m.) fick så till sägandes kejserlig sanktion
genom författningen av år 1815. Alexander I:s s. k.
liberala svärmerier hade då ännu icke hunnit totalt
fördunsta, och bland sina intimaste rådgivare räknade han
ännu furst Adam Czartoryski. Polen skulle styras av
en senat och en deputerad kammare, med polska som
ämbets- och undervisningsspråk. Vita örnen (med
endast ett huvud!) skulle vara landets vapen, och
rekryterna skulle avlägga trohetseden till den polske
konungen eller den ryske imperatorns ställföreträdare i
Warschau.

Men efter den lilla ansatsen upprepade sig i
Polen samma bedrövliga historia som i Finland efter
Borgålantdagen 1809. Redan 1818 förklarade
Alexander I vid den polska riksdagens öppnande, att den
sammankallats endast för att uttala sin mening om nödiga
lagförslag, och när polackerna 1820 avslogo en kejserlig
proposition, inkallades den polska riksdagen först 1825.
Men då fingo förhandlingarna ej offentliggöras.

Nikolaj I:s motvilja mot polackerna grundades
redan genom dekabristernas sammansvärjning på
1820-talet, ty i »de förenade slavernas förening» fanns det
många polacker, som ivrade för Polens fullständiga
lösslitande från Ryssland. När den belgiska resningen
utbröt 1830, var kejsaren betänkt på att skicka dit de
polska trupperna för att kväva revolutionen och i Polen
ersätta dem med ryska. Så utbröt i Warschau
novemberresningen med känt resultat. Nikolaj I visste, vad
som stod på spel, och formulerade frågan så: »Vem av
oss skall gå under, Ryssland eller Polen?» Svaret kunde
bliva endast ett från hans synpunkt, och det ljöd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free