Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överhöghet. Men om ni ej sliter er från er dröm om ett
oavhängigt Polen, bringar ni stor ofärd över hela ert
folk. Jag har här låtit bygga Alexandercitadellet och
försäkrar, att jag vid den minsta upprorsrörelse ger
befallning om bombardemang och skall jämna Warschau
med marken för att säkerligen icke bygga upp det på
nytt...»
I det officiella Ryssland existerade under
stagnationen på 1830- och 40-talet ingen polsk fråga, och
utgången av Krimkriget skingrade polackernas tysta
förhoppningar om politiska lättnader. Åtskilliga
besinningsfulla polacker voro emellertid icke obenägna för
ett närmande till Ryssland, och redan under
delningsperioden hade den klarseende statsmannen Staszyc (d.
1826) omfattat principen, att Polens framtid låge i
anslutning till ett starkt, rasbesläktat folk. Efter
Krimkriget fullföljdes denna tanke av Henryk Kamienski:
Polen skulle finna sin räddning i Ryssland, som i sin
ordning skulle omdanas genom den äldre polska
kulturen! Sammalunda resonerade den tyskfientlige
markisen Alexander Wielopolski, som 1861 utnämndes till
civilguvernör i Warschau, och under den korta sociala
reformperioden i Ryssland efter bondeemancipationen
lyckades han skaffa Weichsellandet en viss autonomi
och nationella skolor. Men förhoppningarna spändes
för högt, och den illa planlagda januariresningen 1863
framkallade ett fruktansvärt bakslag. Ånyo befolkades
Dostojevskis »Döda hus» av inemot ett hundra tusen
polacker.
Efter den betan hade Polen få vänner i Ryssland.
Alexander Herzens polska sympatier kostade honom
hans popularitet, och den s. k. »liberala» kursen i
Ryssland fick en äktmoskovitisk färg under Katkovs ledning.
Visserligen saknades ej heller nu alldeles försök till ett
åtminstone kulturellt närmande. Den polskfödde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
