- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
130

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för den »öde fläcken i Europas sköte». Ja, ödelagt är
det nu i sanning. De otaliga träkorsen mellan Weichsel
och Njemen beteckna den lidandets väg, som två
millioner husvilla polacker dessa år nödgats trampa
i östlig riktning; med »mordbrändernas rök»[1] uppstiga
mot himlen nya klagovisor av mödrar utan söner, barn
utan fäder, och grushögar beteckna nu byar, där härar
dragit fram — än för att erövra, än för att skövla.
Enligt den senaste beräkningen finns det ännu minst
en halv million landsflyktiga polacker i 14 ryska
guvernement. Räkna härtill 300,000 litauiska flyktingar,
350,000 judiska och 250,000 lettiska och man får en
jättehär av olyckliga varelser, som i sitt slag är icke
mindre imponerande än de arméer, som det
skuldbelastade Europa stampar fram ur sin jord.

Men en tom fläck på Europas karta är Polen
sannerligen icke längre, och någon varaktigare fred kan det ej
bliva i vår världsdel utan en grundlig lösning av den
polska frågan. Den må falla även nu, men den faller
dock »framåt». Ett Polonia resurrecta är icke
blott den moraliska upprättelsen för ett trefaldigt brott,
om politiken eljest bekymrade sig om moralen, utan


[1] Z dymem pozarów, en klago- och hämndedikt av Kornel
Ujejski, skriven närmast med anledning av massakrerna i Galizien
på 1840-talet. Den finnes översatt på svenska i »Aftonbladet» 1863
(n:r 104). Den anonyme översättaren är förmodligen Harald
Wieselgren, som samma år, sannolikt efter muntlig tolkning på prosa av
någon polsk emigrant (furst Konst. Czartoryski, greve Zamojski,
Langiewicz m. fl.), översatte Jeszcze Polska nie zginęła». Man
kan sålunda säga, att det var Harald Wieselgren, som förmedlade
vår första direkta bekantskap med polsk poesi. Den första strofen
av Ujejskis dikt lyder i »Aftonbladets» översättning:

»Hyddor, som brinna, blodet, som strömmar,
ropa med oss, o Herre, till Dig!
Hemsk är vår klagan, suck från en dödsbädd;
sådana tårar vitna vårt hår.
Men vi ej känna sorg utan klagan.
Törnkronan stinger pannan i blod.
Herre, en vård vi rest åt din vrede:
Bedjande händer sträckta mot skyn.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free