- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
161

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ukraina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men även hos minderåriga spårades en läraktighet
och snabb uppfattningsförmåga, som måste förvåna.
Här var en huzulisk bondpojke — huzulerna äro ett
ukrainskt herdefolk på Karpaterna, känt för sin
spartanska uthållighet och sitt brinnande hat till »moskalen».
Han hade endast genomgått en 4-årig folkskola, men
var redan mogen för krigstjänstgöring i den ukrainska
legionen och hade bra reda på sig. När han åtspordes,
varför de ukrainska skyttarna slogos, hade han svaret
färdigt: »För den självständiga ukrainska staten.» Ville
man så veta, vad som menades med stat, svarade han,
att det är ett land, som har egen kejsare, kung eller
furste, men att det också finns republiker, där det i
stället för kejsare väljs en karl på sex år, »alldeles
som byfogden i byn Zjabe», och att republiken är
det bästa av allt, därför att man »efter sex år kunde
övertyga sig om att den valde var en bra karl, så att
man inte behöver välja någon annan».

Det berättas för övrigt om dessa huzuliska
bondpojkar, att de mottogo de ukrainska skyttarna som
vapenbröder och sade åt dem: »Vi veta mycket väl,
vad kriget är, men det har alltid känts skamligt att
sitta hemma i sådana ögonblick. Det är bara kärt att
få slåss för Ukraina. En gång måste man ändå dö,
och bättre är att förgås i kamp med fienden än stanna
i moskovitisk fångenskap. Vi tacka Gud för att vi fått
uppleva denna stund, och nu skulle vi inte vilja dö i
skam vid varma ugnen som gamla käringar.» Och när
vid avskedet en bondflicka inte kunde återhålla en
förstulen tår, ropade de: »Gråt inte för oss! Det skulle
vara skamligt, om ni sörjde därför att vi gå att skaffa
Ukraina friheten igen.»

Med ett sådant folk kan underverk utföras i
krigstider, och säkert är, att, så länge huzulen har en
slipsten för sin kniv och en kula för sin jaktbössa, skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free