Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom Serbien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att befolkningen förrättade sina vanliga »döds»- eller
»minnesmåltider» för personer, som avlidit i kolera, med
kyssande m. m., och man kan tänka sig följderna!
En schweizisk kvinna, fru C. Sturzenegger, som
tjänade i Röda korset på Balkanhalvön, har i ett arbete
(»Serbien im europäischen Kriege», Zürich 1915) samlat
sina iakttagelser, och de utmynna i följande
totalomdöme: »Maken till elände har jag icke skådat, men
över allt detta glänste ett medlidande, som växte i
samma mån som olyckan. Jag fann ingenstädes, att
de serbiska fångarna blevo sämre behandlade än andra.»
Och mot major Caska inlade en bömisk läkare i
tidningen »L’indépendance tchèquoslave» den 22 maj 1916
en bestämd protest, i det han framhöll, att det redan
utarmade Serbien omöjligt var i stånd att på lämpligt
sätt underhålla 70,000 krigsfångar, och att serberna
själva redan voro så fysiskt medtagna, att de saknade
all motståndskraft mot smittosamma sjukdomar. Ja,
han beskyllde rent av den österrikisk-ungerska
härledningen för att genom vårdslöshet ha spridit farsoterna
i de ockuperade landsändarna.
Jag dömer alls icke i mål, som äro mig främmande,
och jag tror, att båda parterna kunna ha gått till
ensidiga överdrifter eller av enstaka fall låtit förleda sig
till allmängiltiga slutsatser. Men det bör vara oss en
förnyad maning att icke vara för snabba i omdömena,
och detta synes mig vara alldeles särskilt av behovet
påkallat, då vi i Sverige vilja bedöma förhållandena
på Balkanhalvön. Här föreligger ett färskt fall, så
flagrant, att det icke får lämnas onäpst.
En bekant, för resten gladlynt och oförarglig
reseskildrare, vilken jag personligen värderar, företog i
våras en blixtresa till Serbien »efter en älskvärd
inbjudning från österrikisk-ungerska regeringen» (det låter lika
fint och trevligt, som om det hade gällt en festfrukost!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
