Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resning, som långsamt, men säkert ledde till fullständigt
oberoende och genom konungarikets proklamerande
(1882) fick statsrättsligt erkännande av Europa.
Serbokroaternas och slovenernas folkmängd torde
uppgå till 12 millioner, d. v. s. sådan var den officiella
serbiska statistiken omedelbart före världskriget. Till
dess utbrott var en del därav fördelad på konungarikena
Serbien och Montenegro, den andra och större delen
lydde dels under Österrike, dels under Ungern, vartill
kommer ungefär 40,000 sydslaver under italiensk spira.
I de självständiga rikena anslogs folkmängden efter det
andra Balkankriget till 5 millioner, i Österrike till 2
millioner (inberäknat slovenerna i Krain, Kärnthen,
södra Stejermark och Istrien), i Ungern till 3 millioner
och i Bosnien-Herzegovina till 2 millioner. Antalet
sydslaviska emigranter i Amerika anslås till halvannan
million.
Ehuru serber och kroater äro endast olika
benämningar på ett och samma folk, talande ett gemensamt
språk, vars dialektgränser ingalunda sammanfalla med
de politiska gränslinjerna, hava de historiska och
religiösa förhållandena i långliga tider skilt de båda
folkgrenarna åt, och det var först i förra hälften av
1800-talet som ett andligt närmande ägde rum. Den
serbiske fursten gynnade den s. k. illyriska rörelsen i
Kroatien; den sydslaviska akademiens förste sekreterare
i Agram var serben Djuro Danitsjitj, och den förste
presidenten i den serbiska vetenskapsakademien var den
från Kroatien bördige Josif Pantsjitj. Men kroaternas
ömtåliga ställning till Ungern och serbernas dragning
åt Ryssland vidgade alltmer den politiska klyftan mellan
de båda brödrafolken, och först i början av 1900-talet
begynte ett nytt närmande mellan serber och kroater,
särskilt bland den akademiska ungdomen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
